Bedömingsuppgift beskriva och förklara

Inför Bedömningsuppgift åk 7 ht-15

Beskriva och förklara fotosyntesen och förbränning

Du ska skriftligt kunna:

• beskriva hur fotosyntesen och förbränning går till.
• förklara varför fotosyntesen och förbränning är viktigt.
• jämföra fotosyntesen och förbränning och se samband (hur saker hänger ihop).

Vi fortsätter övar på lektionstid och går igenom vad beskrivning och förklaring innebär och vad de ska innehålla.

Öva gärna hemma också på hur du ska skriva.

Kopierade sidor från boken och här är en hemsida där kan du lyssna på boken. Det är kapitel 8. Fotosyntes och förbränning
Fotosyntesen fångar in solenergi och Förbränningen frigör energi.

När?
7D fredag 16 oktober
7E torsdag 15 oktober

vitt

BESKRIVNING

I en beskrivning berättar du hur något är eller vad som händer.

Du tycker inget själv, utan skriver objektivt.

Ett exempel på beskrivning är att beskriva hur fotosyntesen går till.

I en beskrivning finns två delar; heltema och deltema.

Heltema

Det som beskrivningen handlar om. T.ex. fotosyntesen.

Deltema

Olika delar som behövs för att beskriva heltemat.

T.ex. vad växten behöver för att kunna göra fotosyntesen och vad som bildas i fotosyntesen.

I en beskrivning kan det vara väldigt bra att ha en bild.

vitt

FÖRKLARING

I en förklaring berättar du hur något är, var eller blir och varför.

Du tycker inget själv, utan skriver objektivt.

I en förklaring finns alltid tre delar; problem, utredning och slutsats.

1. Problemet

Problemet är ofta ställt i en fråga. T.ex. Varför är fotosyntesen så viktig?

2. Utredningen

I utredningen skriver du om de olika aspekter/saker som behövs för att lösa problemet, t.ex. produktionen av syre och att energin binds i druvsockret.

Ofta jämför man, t.ex. jämför vad växter och djur andas in.

Vanligt är också att man tar upp orsaker och konsekvenser (alltså vad som påverkar vad och vad som händer då). T.ex. att om växten inte får solenergi kan den inte genomföra fotosyntesen.

3. Slutsatsen

Slutsatsen kommer sist. I slutsatsen avslutar du förklaringen genom att sammanfatta och presenterar lösning på problemet. T.ex. Fotosyntesen är viktig för att…

Bra ord att använda i en förklaring är ord som binder ihop meningarna och texten. T.ex. ”men”, ”eftersom”, ”för att”, ”vilket leder till”, ”å andra sidan”, ”istället” och ”däremot”.

vitt

Bedömningsmatris

Förmåga	E-nivå	C-nivå	A-nivå
Hur du beskiver och förklarar.	Du ger exempel och beskriver olika delar.	Du förklarar delarna och hur de hänger ihop och bildar samband.	Utifrån exempel och samband drar du slutsatser som går att föra över på andra sammanhang för att förklara hur det fungerar (generaliserar).
	Du beskriver vad som händer och hur något går till.	Du förklarar varför det är så.
Hur du använder begrepp, modeller och teorier.	Du använder ibland begrepp, modeller och teorier (vardagsspråk).	Du använder begrepp, modeller och teorier och oftast på rätt sätt.	Du använder många begrepp, modeller och teorier och på rätt sätt (ämnesspecifikt språk).

Vad är begrepp, modeller och teorier?

Begrepp: ämnesord i naturvetenskapen. Naturvetenskapens ”glosor”. Exempel: koldioxid, klorofyll

Modeller: enkla bilder eller skisser för att förklara samband. Exempel: Fotosyntesen, förbränning

Teorier: grundidéer som hela vetenskapen utgår från. Exempel: Evolutionsteorin

Allt liv behöver energi

Vi har nu lärt oss att växterna och deras förmåga att utföra fotosyntesen är grunden för livet på jorden!

I fotosyntesen bildas syre som djur och människor behöver .

I fotosyntesen omvandlas solenergin till kemisk energi. Man kan säga att växterna ”fångar in” solenergin och sätter in energin i druvsockret (glukos). Druvsockret är växtens energirika mat. Växten sätter också ihop druvsockret till långa kedjor, stärkelse och cellulosa, som bygger upp växten.

När djur och vi människor äter växter får vi i oss druvsocker med energi.

vitt

Vad händer inne i vår kropp?

Det som händer inne i vår kropp, inne i våra celler, liknar det som händer när trä brinner.

Trädbitarna är bränsle.

För att det ska brinna behövs det syre.

När det brinner bildas koldioxid och vatten (vattenånga).

När det brinner blir det också varmt, det kommer ut energi.

Det kan visas med en formel:

bränsle + syre —> koldioxid + vatten + energi

vitt

I våra celler är bränslet maten vi äter, t.ex. pasta och köttfärssås. Pasta görs från vete som är en växt och innehåller då druvsocker. Köttet kommer från en ko som ätit gräs och då har druvsocker i sig.

Våra celler behöver också syre som vi får in i kroppen när vi andas.

Cellerna är som en fabrik som använder druvsocker och syre. Cellerna tar isär druvsockermolekylerna och syremolekylerna. Då kommer energin som fanns i druvsockret ut. Sedan sätter cellerna ihop nya molekyler, koldioxid och vatten.

Det kan visas med en formel:

bränsle/druvsocker + syre —> koldioxid + vatten + energi

Koldioxid andas vi ut.

Vattnet används av kroppen.

Energin använder kroppen för att t.ex. röra en muskel.

I bi

 

I biologiboken står det om förbränning på s.137-139.

Kopierade sidor från boken och här är en hemsida där kan du lyssna på boken. Det är kapitel 8. Fotosyntes och förbränning
och Fotosyntesen fångar in solenergi.

Förbränning i våra celler kallas också för cellandning.

Uppgifter att göra på lektionerna

1. Rita och färglägg bilden förbränning. Skriv ut namnen på ämnena. Hjälp bilden på s.137 i boken.
2. Skriv en beskrivning. Hur går förbränningen till?
3. Skriv en förklaring. Varför är förbränningen viktig?
4. Jämför fotosyntesen och cellandningen. Ser du något samband (hur de hänger ihop)? I så fall förklara hur?

Att förklara

Ni ska skriva en förklaring.

Ni ska förklara varför fotosyntesen är så viktig.

I en förklaring tycker man inget själv, utan berättar hur något är, var eller blir och varför. Man skriver objektivt.

I en förklaring finns alltid tre delar; problem, utredning och slutsats.

Problemet denna gången är Varför är fotosyntesen så viktig?

I utredningen skriver man om de olika aspekter/saker som behövs i förklaringen, t.ex. produktionen av syre och glukos. Ofta jämför man, t.ex. jämför vad växter och djur andas in. Man brukar också skriva om vad som påverkar vad, orsaker och konsekvenser, t.ex. att om växten inte får solenergi kan den inte genomföra fotosyntesen.

Sist kommer slutsatsen. I slutsatsen avslutar man förklaringen och presenterar en lösning på problemet. T.ex. Fotosyntesen är viktig för att…

Bra ord att använda i en förklaring är ord som binder ihop texten, t.ex. ”men”, ”eftersom”, ”för att”, ”vilket leder till” och ”däremot”.

Stödmeningar:

Om man jämför … och … är de olika genom att ….

… och …. är lika genom att ….

Att …. leder till ….

Om inte …. skulle utföras, skulle inte ….

Att …. bidrar däremot till …. vilket påverkar … genom att ….

vitt

I sin förklaring ska man försöka använda NO begrepp, modeller och teorier.

Vad är begrepp, modeller och teorier?

Begrepp: ämnesord i naturvetenskapen. Naturvetenskapens ”glosor”. Exempel: solenergi, koldioxid

Modeller: enkla bilder eller skisser för att förklara samband. Exempel: Fotosyntesen

Teorier: grundidéer som hela vetenskapen utgår från. Exempel: Evolutionsteorin

Utan grönt inget liv

Vilken mat skulle vi kunna äta om det inte fanns växter?

Hur får de gröna växterna sin mat?

vitt

vitt

Fotosyntesen

Vi kollar på en film från sli.se om fotosyntesen. Fotosyntesen – den livsviktiga processen och hur den upptäcktes.

I Biologiboken står det om fotosyntesen på sidorna 132-133.
Kopierade sidor från boken och här är en hemsida där kan du lyssna på boken. Det är kapitel 8. Förbränningen frigör energi

vitt

LÄXA till nästa vecka, tisdag 7E och onsdag 7D:
Kolla på minst två av youtube-filmerna nedan (kollar du på dem som bara är en eller två minuter ska du kolla på tre stycken filmer).

Korta filmer på youtube som förklarar fotosyntesen

 

Bilder från lektionerna

vitt

Genomgång 7D mån 5/10 och 7E tis 6/10

vitt

Uppgifter att göra på lektionerna

1. Färglägg bilden på fotosyntesen och skriv in namnen på ämnena som går in och ut ur bladet.
   Använd boken s.133 till hjälp.
2. Skriv en beskrivning till fotosyntesbilden. Vad är det bilden visar? Skriv i din röda skrivbok.
3. Uppgift – fyll i begreppen som saknas i texten. (finns på katedern)
4. Skriva en förklaring. Varför är fotosyntesen så viktig?
5. Läs s.132-133.
6. Svara på frågorna 1-6 + ”hjärn-frågan” på s.136.
7. Lös korsordet Livsviktig reaktion. (finns på katedern)

Respons faktatext

I läroplanen står det att eleverna ska öva på att själv bedöma sina och andras resultat och kunna ta till sig andras bedömning.

Så det ska vi göra!

vitt

Du ska  ge en klasskamrat respons och tips med en aspekt/del i bedömningen; att förklara varför.
Nina visar hur och med vem ni ska dela er text med.

Du ska nu:

1. Läs igenom din klasskamrats text.
2. Leta efter ställen där han/hon förklarar varför något är som det är.
   De varför-förklaringarna du hittar ska du ändra till grön text.
3. Leta efter ställen där han/hon skulle kunna förklarar varför något är som det är, men inte har gjort det.
   På dessa ställen skriver du förklara varför med blå text.
4. När du är klar gå tillbaka till din egen text och se vad du har fått för respons och tips.
   Förbättra din text utifrån de tips du fått och försök och förklara mer varför.

vitt

Om du inte redan gjort det ska du också själv göra en självbedömning. Den finns nedanför din faktatext.

Vi diskuterar tillsammans i skolan hur du kan tänka när du gör din självbedömning.

vitt

Sedan kommer också Nina göra en bedömning av din text.

vitt

Skriva faktatext

Bedömningsuppgift för förmågorna

• använda kunskaper för att granska information och kommunicera

• använda  begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara olika samband.

Du ska inom området Livet, växter och djur skriva en faktatext.

Information om hur det ska genomföras hittar du i google-dokument här.

Checklistan för att skriva hittar du här.

Exempeltexten om svampar hittar du här.

Stödmallen för källkritik hittar du här.

Jobba på!

Öva på källkritik

På dagens lektion ska vi öva källkritik.

Källkritik betyder att man ska fundera och resonera (diskutera) kring om källan (stället där man hittar information) är trovärdig (om den går att lita på).

När man är källkritisk kan man fundera kring frågorna:

Vem är det som ger informationen?
Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?

Varför informerar de?
För att ge saklig information om något, luras, presentera fakta, propagera för en åsikt, sälja något eller bara för att underhålla?Vilka intressen kan sidan ha av att ge dig en vinklad bild?
(Vinklad bild = sett från kanske bara ett håll)

Hur informerar de?
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Fungerar länkarna?
Hänvisas det till källor?
Finns det något datum på sidan?

Frågorna hittar ni även i ett googledokument här. Där finns även stödmallen ni ska använda.

Skolan

Uppgift: Den svenska vargstammen.

Med den svenska vargstammen menar man alla vargar som lever i Sverige.

Enskilt

Gå in och kolla på följande två sidor som den svenska vargstammen och fyll i en stödmall för varje sida.

• http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Varg-population-skandinavien/
• http://www.samer.se/1180

Grupp

Jämför era ifyllda stödmallar och se om ni är överens. Ta fram en gemensam motivering till om de två källorna är trovärdiga eller inte, alltså om de går att lita på eller inte.

Helklass

Några presenterar sina motiveringar och vi diskuterar dem.

Öva på att värdera information

På dagens lektion ska vi öva på förmågan att värdera information.

Att värderar information betyder att man ska fundera och resonera (diskutera) kring om fakta man hittar på en hemsida eller i en bok är bra information att använda.

När man värderar information ska man ställa sig frågorna:

1. Handlar informationen om det jag ska skriva om?
2. Är informationen naturvetenskaplig, vilket betyder i detta arbetsområde om informationen handlar om naturen och hur växter och djur lever?
3. Kan jag använda informationen för att lösa uppgiften/svara på frågan/skriva min text?

Skolan Uppgiften Myggan

Enskilt

• Lyssna när Nina läser igenom uppgiften.
• Fundera i några minuter (tills Nina säger till) vilka rutor du skulle välja.

Grupp

• Lyssna på varandra vilka förslag på rutor ni har.
• Värdera informationen i de rutor ni föreslagit genom att ställa och svara de tre frågorna ovan för varje ruta.
• Välj tillsammans ut två rutor.
• Skriv ner varför ni har valt de två rutorna.
  ”Vi har valt ruta nummer …. för att det visar att myggorna är viktiga för naturen genom att … ”

Helklass

Några grupper presenterar sina förslag och motiveringar och vi diskuterar dem.

Livet har utvecklas

Hemma – innan lektionen onsdag 26 augusti.

• Titta på programmet Tax och Tass: Fiskar och grodor.
  http://www.ur.se/Produkter/162270-Tax-och-Tass-Fiskar-och-grodor
• Tänk ut en förklaring på vad ordet Anpassning betyder.

vitt

Skolan

Vi pratar om era förklaringar av ordet Anpassning.

vitt

Vi tittar på youtube-klippet The History of the Universe in 10 Minutes från tiden 4.55.

Enskilt (själv)

Fundera på frågorna:

1. Vad händer mellan tiden 6.10 – 7.00?
   I verkligheten tog det 60 miljoner år!
2. Varför händer det?
   Tänk på vad vi pratade om innan sommaren att dom som är bäst anpassade överleve bäst.

vitt

Bild som kan vara till stöd

vitt

Grupp

Kom fram till ett gemensamt svar på frågan. Vad händer mellan tiden 6.10 – 7.00?
Använd ordet anpassas.

Om ni hinner:

1. Vad händer mellan tiden 9.00 – 9.29?
   I verkligheten tog det nästan 4 miljoner år!
2. Varför händer det?
   Tänk på vad vi pratade om innan sommaren att dom som är bäst anpassade överleve bäst.

Klassen

Diskuterar vad ni kommit fram till för svar.

Organismernas släktträd

Här är bilden på organismernas släktträd.

Bilden finns också i biologiboken på sidan 13 och i ditt gula häfte.

dfsfsd

Här är filmen om ryggradslösa djur.

http://www.ur.se/Produkter/162272-Tax-och-Tass-Utan-vanlig-ryggrad

dfsfsd

Uppgift

Grupp

Sortera in djuren och växterna på rätt gren i trädet.