Förnybara energikällor

Fossila bränslen är icke förnybara energikällor. Det betyder att det inte går att göra nya och att de kommer att ta slut. Eftersom det tog många miljoner år för naturen att tillverka olja, stenkol och naturgas.

Vid förbränning av fossila bränslen (när vi eldar och värmer upp dem som t.ex. bensin i bilen) bildas koldioxid från gammal kol (kolatomer som legat nere i marken i miljoner år) och det bidrar till ökad mängd koldioxid i atmosfären och ökad växthuseffekt och då global uppvärmning. Inte bra!

Så vi måste använda förnybara energikällor istället!

Här är pappret du fått om förnybara energikällor

 

Är fusion framtidens energikälla?

Vid fusion slår man ihop atomkärnor och får ut energi. Det är så det går till i solen.

Sli-film Forskare bygger stjärnor på jorden om hur fusion fungerar.

 

Men vad är energi?

Pappret om de olika energiformerna.

Vi kolla i fysikboken s. 304-309

Animation hur en generator fungerar.

Uppgift

I smågrupper ha ansvar för ifyllnad av en rad i sammanställningstabellen för energikällor.

Slussens tabell.

Filmer om olika energikällor

Sli-filmer: Naturresurser: Energikällor

OBS! 5 filmer! Vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, solenergi och geotermisk energi.

OBS! 5 filmer! Solenergi, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och bioenergi.

Sen kan du såklart söka efter ännu fler filmer om energikällor på youtube 🙂

 

 

 

Kolets kretslopp

För att ha förstå kolets kretslopp måste du ha koll på fotosyntesen och förbränningen.

Vid all förbränning bilas koldioxid.

Socker (mat) + syre -> koldioxid + vatten + energi
Ved + syre –> koldioxid + vatten + energi
Naturgas (metan) + syre -> koldioxid + vatten + energi
Olja (kolväten) + syre -> koldioxid + vattenånga + energi
Bensin (kolväten) + syre -> koldioxid + vattenånga + energi

Kolets kretslopp

Sli-filmer: Atom C – kolatomen och Kolets kretslopp

Korta youtube-klipp

Övning – Förklara kolets kretslopp med hjälp av bilder

 

 

Fossila bränslen

OBS! Pappret du fått på lektionen hittar du här.

Fossila bränslen används till att värma hus, driva bilar och skapa elektricitet i kraftverk. Även för att tillverka olika saker, t.ex. plast och smink.

Det finns tre huvudtyper av fossila bränslen:

Stenkol (och torv)

Stenkol

Torv

Naturgas

Råolja

Råolja måste delas upp i olika grupper

Uppdelningen görs i ett oljeraffinaderi.

Sli-film: Vi lär oss om: Olja

Hur fossila bränslen bildats

Fossila bränslen är rester av djur och växter som dog för miljoner år sedan. Djur- och växtdelarna hamnade på ställen där det fanns lite syre, då kunde de inte förmultnas. Djur- och växtdelarna utsattes för högt tryck och höga temperaturer och sakta förvandlades de (genom kemiska reaktioner) till kolväten (ämnen med kol och väte). Det som avgjorde om de blev kol, naturgas eller råolja var bland annat temperaturen.

Det har alltså tagit miljontals år för naturen att tillverka fossila bränslen. Nu använder vi människor mycket fossila bränslen och de håller på att ta slut.

Korta youtube-klipp

Uppgifter

1. Fyll i sammanställningstabellen om fossila bränslen.
   Har du missat lektionen finn här en ifylld sammanställningstabell.
2. Gör Testa dig själv 10:2 Glöm inte förklara begreppen!

Varning, sjöarna blir varmare

Det är farligt om havet blir varmare, men sjöarna blir faktiskt ännu varmare.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nasa-slar-larm-om-sjoars-uppvarmning/

 

Al Gores film om global uppvärmning

Koldioxidhalten i atmosfären ökar. Då ökar temperaturen på jorden.

Det leder till att:

• det blir kraftigare och fler stormar och oväder,

• mer regn,

• men också mer torka.

Eftersom vatten avdunstar både från havet och jorden.

Vatten blir varmare och det leder till att isen smälter. Isen är som en spegel som reflekterar (studsar) ljuset och värmen tillbaka ut i rymden. Vatten absorberar (suger in) ljuset och värmen och vattnet blir ännu varmare.

 

Om isen på Grönland eller Antarktiskt smälter kommer havsnivån över hela världen höjas med 6 meter!

Worldmap belong to mapsnworld.com

Växthuseffekten

Sli-filmer:
UR-val – svenska som andraspråk : Klimatet och växthuseffekten
UR-val – svenska som andraspråk : Klimatet – vad kan vi göra?

9Ds analys   9Fs analys  Sluss2s analys

9Ds tankekarta

9Fs tankekarta

Sluss2s tankekarta

 

 

Ozonlagret är inte samma sak som växthuseffekten. Det är lätt att blanda ihop då båda handlar om atmosfären och gaser som släpps ut, men det är inte samma lager i atmosfären och inte samma gaser.

 

F

Kol

Utan kolatomen skulle livet inte finnas

Kolatomen har så speciella egenskaper att den är helt nödvändig för att det ska finnas liv.

Sli-film om kolatomen
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=42&article=U41230-02

I druvsockret som växterna skapar i fotosyntesen finns i varje druvsockermolekyl 6 kolatomer.

Druvsockermolekyl med 6 kolatomer. De svarta runda är kolatomerna.

Kolatomen är också en viktig byggsten i massor av saker runt om kring oss; mat, kläder, trä, papper, smink, plast och massa annat.

Det finns 20 miljoner olika kolföreningar (och bara en hav miljon föreningar utan kolatomer). Det är för att kolatomen kan binda till (hålla fast i) fyra andra atomer. De flesta andra atomer kan bara binda till en eller två andra atomer.

Kolatomen kan också binda långa kedjor och ringar.

vitt

Ämnen med bara kolatomer

Diamant

 

Grafit

  

I en blyertspenna finns det grafit.

Atomerna sitter annorlunda i diamant och grafit. Därför ser molekylerna annorlunda ut och ämnena ser annorlunda ut.

Amorft kol, t.ex. träkol

I träkol sitter inte kolatomerna i någon fin ordning, utan ligger huller om buller.

Kolväten = ämnen med kolatomer och väteatomer

Sli-film om Kol och kolväten
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=42&article=W525

Youtube-klipp om kolväten

 

Kolets kretslopp

Sli-film om den lilla kolatomen: Animated Science – Molekyler : Atom C – kolatomen

För att förstå kolets kretslopp behöver du ha koll på vad fotosyntesen och förbränningen är.

Sli film om kolets kretslopp: Kolets kretslopp

Korta youtube-klipp

Övning – Förklara kolets kretslopp med hjälp av bilder