Kolets kretslopp

För att ha förstå kolets kretslopp måste du ha koll på fotosyntesen och förbränningen.

foto+för

Vid all förbränning bilas koldioxid.

Socker (mat) + syre -> koldioxid + vatten + energi
Ved + syre –> koldioxid + vatten + energi
Naturgas (metan) + syre -> koldioxid + vatten + energi
Olja (kolväten) + syre -> koldioxid + vattenånga + energi
Bensin (kolväten) + syre -> koldioxid + vattenånga + energi

Kolets kretslopp

kolets kretslopp

Sli-filmer: Atom C – kolatomen och Kolets kretslopp

Korta youtube-klipp

kolkrets

Övning – Förklara kolets kretslopp med hjälp av bilder

 

 

Fossila bränslen

OBS! Pappret du fått på lektionen hittar du här.

Fossila bränslen används till att värma hus, driva bilar och skapa elektricitet i kraftverk. Även för att tillverka olika saker, t.ex. plast och smink.

Det finns tre huvudtyper av fossila bränslen:

Stenkol (och torv)

stenkol
Stenkol

torv
Torv

Naturgas

naturgas

Råolja

Råolja måste delas upp i olika grupper

Uppdelningen görs i ett oljeraffinaderi.

oljeraff

destillation

Sli-film: Vi lär oss om: Olja

Hur fossila bränslen bildats

Fossila bränslen är rester av djur och växter som dog för miljoner år sedan. Djur- och växtdelarna hamnade på ställen där det fanns lite syre, då kunde de inte förmultnas. Djur- och växtdelarna utsattes för högt tryck och höga temperaturer och sakta förvandlades de (genom kemiska reaktioner) till kolväten (ämnen med kol och väte). Det som avgjorde om de blev kol, naturgas eller råolja var bland annat temperaturen.

fossilabildas

Det har alltså tagit miljontals år för naturen att tillverka fossila bränslen. Nu använder vi människor mycket fossila bränslen och de håller på att ta slut.

Korta youtube-klipp

Uppgifter

  1. Fyll i sammanställningstabellen om fossila bränslen.
    Har du missat lektionen finn här en ifylld sammanställningstabell.
  2. Gör Testa dig själv 10:2 Glöm inte förklara begreppen!

Al Gores film om global uppvärmning

gore1

Koldioxidhalten i atmosfären ökar. Då ökar temperaturen på jorden.

Det leder till att:

  • det blir kraftigare och fler stormar och oväder,

gore2

  • mer regn,

gore3

  • men också mer torka.

gore4

Eftersom vatten avdunstar både från havet och jorden.

gore5

Vatten blir varmare och det leder till att isen smälter. Isen är som en spegel som reflekterar (studsar) ljuset och värmen tillbaka ut i rymden. Vatten absorberar (suger in) ljuset och värmen och vattnet blir ännu varmare.

gore6

 

Om isen på Grönland eller Antarktiskt smälter kommer havsnivån över hela världen höjas med 6 meter!

Worldmap belong to mapsnworld.com
Worldmap belong to mapsnworld.com

Växthuseffekten

Sli-filmer:
UR-val – svenska som andraspråk : Klimatet och växthuseffekten
UR-val – svenska som andraspråk : Klimatet – vad kan vi göra?

växthuseffekt.jpg

9Ds analys   9Fs analys  Sluss2s analys

9Ds tankekarta

tankekarta 9d.jpg

9Fs tankekarta

tankekarta9f.jpg

Sluss2s tankekarta

tankekarta sluss

 

 

Ozonlagret är inte samma sak som växthuseffekten. Det är lätt att blanda ihop då båda handlar om atmosfären och gaser som släpps ut, men det är inte samma lager i atmosfären och inte samma gaser.

ozon

 

F

5. Klimatmötet i Paris

I Paris hålls den här veckan (30 nov-11 dec) ett toppmöte om klimatet i Frankrikes huvudstad Paris. 150 ledare från olika länder är på plats. Dessutom är miljö- och klimatministrar från olika länder där och en massa miljöexperter.

Det ledarna ska prata om är jordens framtid. Målet med mötet är att politikerna ska komma överens och att alla länder ska skriva på ett avtal där de lovar att de ska göra vissa saker för att hindra klimatförändringarna.

Det kan handla om till exempel om att minska dåliga utsläpp från till exempel bilar. På tidigare toppmöten om miljön at politikerna haft väldigt svårt att komma överrens.

Lilla aktuellt om klimatet

Programmet SVT-forum

Expressen – 6 punkter förklarar allt om klimatmötet i Paris

 

Frågor

  1. Varför har de ett klimatmöte?
  2. Vad hoppas de kunna bestämma på mötet?
  3. Varför hade det varit bra om de kunde bestämma sig för ett avtal?

4. Kol – Bedömningsuppgift

Inför
Bedömningsuppgifter om kol kolväten och alkoholer.

1. Planera, genomföra och utvärdera en undersökning

En lektion planerar du individuellt en undersökning om alkoholer.

En lektion genomför du individuellt en undersökning om alkoholer.

En lektion utvärderar du individuellt din undersökning om alkoholer.

Tips se gula pappret och på bloggen: nomednina.wordpress.com och Hjälp i menyn.

2. Beskriva och förklara

Med hjälp av dina anteckningar, papper du fått och boken kap 9:1, 9:2, 9:3 och 9:5 ska du individuellt svara på några frågor.

För datum när du ska göra uppgifterna gå in på fronter (samma inloggning som till internet).

Tips: Titta igenom inläggen med bilder och filmer här på bloggen; Kol, Kolväten och Alkoholer.

Bedömningsmatris

Förmåga E-nivå C-nivå A-nivå
Hur du beskiver och förklarar. Du ger exempel och beskriver olika delar.

ge exempel

Du förklarar delarna och hur de hänger ihop och bildar samband.samband Utifrån exempel och samband drar du slutsatser som går att föra över på andra sammanhang för att förklara hur det fungerar (generaliserar).generalisera
Du beskriver vad som händer och hur något går till. Du förklarar varför det är så.
Hur du använder begrepp, modeller och teorier. Du använder ibland begrepp, modeller och teorier (vardagsspråk). Du använder begrepp, modeller och teorier och oftast på rätt sätt. Du använder många begrepp, modeller och teorier och på rätt sätt

(ämnesspecifikt språk).

Vad är begrepp, modeller och teorier?

Begrepp: ämnesord i naturvetenskapen.

Naturvetenskapens

”glosor”.

Modeller: enkla bilder eller skisser för att förklara samband. Teorier: grundidéer som hela vetenskapen utgår från.

 

Din förmåga att genomföra systematisk undersökning
  Nivå E Nivå C Nivå A
Undersöka och planera. Du kan:

·     genomföra undersökningar utifrån en färdig planering.

·     skriva en planering som innehåller delar av det som behöver vara med.

Du kan:

·     genomföra undersökningar utifrån en färdig planering.

·     skriva en planering som innehåller det som behöver vara med, men kräver några ändringar av Nina.

Du kan:

·     genomföra undersökningar utifrån en färdig planering.

·     skriva en planering som innehåller det som behöver vara med.

Använda utrustning Du kan:

·     använda utrustning på ett säkert sätt

·     och oftast riktigt sätt

som gör att undersökningen blir som det är planerat. .

Du kan:

·     använda utrustning på ett säkert sätt

·     och riktigt sätt

som gör att undersökningen blir som det är planerat.

Du kan:

·     använda utrustning på ett säkert sätt

·     och riktigt och effektivt (kan vara att mäta noggrant och slippa göra om något flera gånger sätt)

som gör att undersökningen blir som det är planerat.

Tolka resultat och dra slutsatser Du kan:

·     jämföra dina resultat (som inte behöver vara teoretisk rätt) med undersökningens fråga och drar då en enkel slutsats.

·     förklara din slutsats (för att..) genom att använda någon kemiska modell och förklaring.

Du kan:

·     jämföra dina resultat (som inte behöver vara teoretisk rätt) med undersökningens fråga och drar då en utvecklad slutsats.

·     förklara din slutsats (för att..) genom att använda flera kemiska modeller och förklaringar.

Du kan:

·     jämföra dina resultat (som inte behöver vara teoretisk rätt) med undersökningens fråga och drar då en välutvecklad slutsats.

·     förklara din slutsats (för att..) genom att använda de riktiga kemiska modeller och förklaringar som behövs.

Rimlighet och förbättring Du kan:

·     ha enkla resonemang kring om resultatet verkar rätt/rimligt. Genom att jämföra med något du varit med om själv.

·     ge något förslag som kan förbättra en undersökning, (vilket gör att resultatet går att lita mer på), men ditt förslag är inte kopplat till just den här undersökningen.

Du kan:

·     ha utvecklade resonemang kring om resultatet verkar rätt/rimligt. Genom att lite jämföra med hur det borde ha blivit teoretiskt.

·     ge ett förslag som kan förbättra (vilket gör att resultatet går att lita mer på), för just den här undersökningen.

Du kan:

·     ha vältuvecklade resonemang kring om resultatet verkar rätt/rimligt. Genom att helt jämföra med hur det borde ha blivit teoretiskt.

·     ge ett förslag som kan förbättra (vilket gör att resultatet går att lita mer på), för just den här undersökningen.

·     förklara varför (för att..) ditt förslag kan göra så att man kan lita mer på dina resultat.

4. Kol – Kolväten

Kolatomer som binder till (sitter ihop med) väteatomer kallas för kolväten.

IMG_0285

IMG_0286

Film från sli.se – Kol och kolväte
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=42&article=W525

Youtube-klipp om kolväten

Ninas genomgång av kapitel 9:2 Alkener och Alkyner, Dubbel- och trippelbindningar kolväten

Har molekylerna fler kolatomer än två och har dubbel- eller tripperbindningar kan det se ut så här:

Propen – tre kolatomer och en dubbelbindning
IMG_0507

Propyn – tre kolatomer och en trippelbindning
IMG_0506

 

kolväte